S

Jag har alltid haft svårt för att säga hejdå till människor. Vänner, familj, släkt, you name it. Jag klarar bara inte av själva farvälet. Det känns så hemskt. Igår sa jag hejdå till Annie, min kompis från USA. Jag vet att vi inte kommer träffas på ett år - kanske mer? Om inte jag vinner miljonen och drar iväg till USA.. Men det kanske inte är så stor chans? Jag kommer sakna henne jättemycket och jag kommer fortfarande ihåg sista kramen på centralen. Efter att ha umgåtts en hel dag, skrattat och haft hur kul som helst, är jag ännu mera säker på att vi kommer att hålla kontakten. Ett år kan inte förändra vår vänskap. Måste skaffa Skype, så vi kan snacka. För jag vill kunna höra hennes röst liksom. Ni kanske tycker det låter patetiskt, eller något annat, men jag bryr mig inte. För för mig betyder hon väldigt mycket, och jag kände bara att jag ville skriva av mig. Jag kommer sakna henne mycket, hennes skratt, hennes härliga personlighet. Imorgon bitti - tidigt åker hon iväg. Känns inte bra alls, men jag är i alla fall glad att vi han träffas innan hon åkte tillbaka igen <3.